Rusmedelsförebyggande är lagbaserat arbete: Lagsammanfattningar
Alkohollagen 8.12.1994/1143
Syftet med denna lag är att genom styrning av alkoholkonsumtionen förebygga de samhälleliga, sociala och medicinska skadeverkningarna av alkoholhaltiga ämnen. Alkohollagen reglerar försäljning, import och export, reklamföring, och överlåtelse av alkohol. Drycker som innehåller minst 1,2 och högst 2,8 volymprocent etylalkohol får inte serveras till personer som inte har fyllt aderton år (24§).
Tobakslagen, 13.8.1976/693
Den nya tobakslagen trädde i kraft 1.10.2010. I lagen fastställs uttryckligen att syftet är att förebygga att någon börjar använda tobaksprodukter, främja att människor slutar använda sådana produkter och skydda befolkningen mot att utsättas för tobaksrök. Syftet med lagen är att användningen av tobaksprodukter, som innehåller för människor giftiga ämnen och orsakar beroende, ska upphöra.
Lagen reglerar bl.a. import, innehav, försäljning och annan överlåtelse samt reklam. Syftet är att försämra förutsättningarna för att barn och unga skall börja röka samt att begränsa rökning i deras uppväxtmiljö. Synligheten och tillgängligheten av tobaksprodukter i barns och ungas vardagsmiljö begränsas. Den som inte fyllt 18 år får inte inneha tobaksprodukter (11§). Rökningsförbudet utvidgas till att omfatta områden kring daghem, skolor (grundskolor / yrkesskolor / gymnasier), ämbetsverk, o.s.v.
Lagen om nykterhetsarbete, 19.11.1982/828
Lagen om nykterhetsarbete förpliktar staten och kommunerna att skapa gemensamma förutsättningar för förebyggande rusmedelsarbete. För det praktiska nykterhetsarbetet svarar huvudsakligen kommunerna samt nykterhets- och folkhälsoorganisationerna. Syftet med nykterhetsarbetet är att vänja medborgarna vid sunda levnadsvanor genom att vägleda dem så att de undviker rusmedel och tobak (1§). Ett kommunalt organ skall vara ansvarigt för verkställigheten av nykterhetsarbetet, främjande av nykterheten och följande av alkoholförhållandena.
Barnskyddslagen 13.4.2007/417
De som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag hos social- och hälsovården, undervisningsväsendet, ungdomsväsendet, polisväsendet, Brottspåföljdsmyndigheten, brand- och räddningsväsendet, en producent av socialservice eller hälso- och sjukvårdstjänster, en undervisnings- eller utbildningsanordnare, en församling eller något annat religiöst samfund, en enhet som bedriver mottagningsverksamhet för asylsökande, en enhet som bedriver nödcentralsverksamhet, eller hos en enhet som ordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever, eller de som utför motsvarande uppgifter i uppdragsförhållanden eller som självständiga yrkesutövare samt alla yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården är skyldiga att utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds.
Även andra personer än de [ovannämnda] kan göra en sådan anmälan, utan hinder av de sekretessbestämmelser som eventuellt gäller dem. (5 kap., 25 §)
Ungdomslagen 27.1.2006/72
Syftet med ungdomslagen är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, främja ett aktivt medborgarskap hos de unga och stärka deras sociala identitet samt förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Syftet skall uppnås med utgångspunkt i gemenskap, solidaritet, likställdhet och jämlikhet, kulturell mångfald och internationalism, sunda levnadsvanor samt respekt för miljön och livet. Lagen sätter ramar för statens och kommunens ungdomsarbete och ungdomspolitik, fastställer olika ansvarsområden för aktörerna.
Narkotikalag 30.5.2008/373
Syftet med denna lag är att förhindra att narkotika importeras till eller exporteras från Finland olagligt samt att narkotika tillverkas, sprids och används olagligt. Lagen innehåller förbud mot produktion, tillverkning, import till och export från Finlands territorium, transport, transitering, distribution, hantering, innehav och användning av samt handel med narkotika. Det är också förbjudet att odla vissa växter och svampar. Lagen innehåller bestämmelser om olika tillstånd för att på olika sätt använda medel som räknas som narkotika i t.ex. läkemedelstillverkning eller forskning. Noggrannare bestämmelser finner man i Narkotikaförordningen (30.12.1993/1603).
Lag om missbrukarvård 17.1.1986/41
Kommunen skall sörja för att vården av missbrukare ordnas så att den till sin innebörd och sin omfattning motsvarar behovet i kommunen. (3§) Socialnämnden och andra kommunala myndigheter bör förebygga uppkomsten av sådana förhållanden och levnadssätt som allmänt ökar missbruket av rusmedel. (5§) I lagen bestäms också om vård oberoende av missbrukarens vilja, i situationer där det har visat sig omöjligt att ordna vård och omsorg för genom sådan service som bygger på frivillighet, bruket av rusmedel inte avbryts och individen är i omedelbar livsfara eller håller på att ådra sig sådan allvarlig skada i fråga om sin hälsa som kräver brådskande vård (hälsorisk) (10§).
Ordningslagen 27.6.2003/612
Det är förbjudet att störa den allmänna ordningen eller äventyra säkerheten på allmän plats genom att föra oljud eller på något annat motsvarande sätt, genom upprepade hotfulla gester, aggressiva rörelser, muntligen framförda hotelser eller något annat motsvarande hotfullt beteende som inger rädsla, eller genom att skjuta, kasta saker eller på något annat motsvarande sätt. Verksamhet som avses är förbjuden även annanstans än på allmän plats, om verkningarna av verksamheten sträcker sig till en allmän plats (2 kap., 3§).
Det är förbjudet att inta berusningsmedel på allmänna platser i tätorter […]. Förbudet gäller inte intagande av alkoholdrycker i parker, eller på någon annan därmed jämförbar allmän plats, såvida intagandet samt det beteende som hör samman därmed inte utgör ett hinder eller gör det oskäligt svårt för andra att utöva sin rätt att använda platserna för deras egentliga ändamål (4§).
